2017.10.20?media=1704542690 Peruna Jazzmen
Marie Christine ”Kiki” Desplat, kornett
Claus Forchhammer, klarinett
Arne Höjberg, trombon
Anette Strauss, piano
Mik ”Count” Schack, washboard
Henning Lorentzen, soussapfone
Jonas Winding, banjo
Gatemouth Blues klingade ut över Tuppen vid slaget halv åtta den här fredagen. Det gick inte att ta miste på vilken orkester som stod på scenen – Peruna Jazzmen från Köpenhamn.
Ett av de mest genuina banden när det gäller musik av Jelly Roll Morton, Louis Armstrong, King Oliver, Clarence Williams och 20-talets storheter inom jazzen.
Om två år kan Peruna Jazzmen fira 60-årsjubileum och trombonister Arne Höjberg har varit med på hela resan. Bandet bildades alltså 1959 och ett år senare kom klarinettisten Claus Forchhammer med i bandet. Pianisten och sångerskan Anette Strauss kom 1974, samma år som Mik ”Count” Schack med washboard. 2011 kom Henning Lorentzen med sin soussaphone och Paul Strandberg från Malmö tillstötte 2013 när kornettisten Paul Aller avled och året efter Jonas Winding och banjon.
Är det någon som undrar om Peruna Jazzmen kan sina gamla legendarer? Bandet är också något av den gamla jazzens musikanters favorit och ett tio-tolvtal välkända Hot House-spelemän slöt också upp under kvällen.
Mik ”Count” Schack kan vara värd några extra rader. Han tillhör en av de mest högadliga släkterna i Danmark som son till Hans lensgreven von Schack och var arvinge till Schackenborg Slott utanför Tönder i södra Jylland. Men han frånsa sig arvet och föräldrarna skänkte då slottet till danska kungafamiljen som bestämde att Prins Joachim skulle bo där och driva jordbruket. Det gick åt helskotta och Joachim och hans familj fick lämna slottet som såldes till en fond som ägs av en av de rikaste familjerna i Danmark och står bakom Danfoss, Ecco och Lego.
Sedan många är Mik ”Count” Schack en känd profil i dansk TV där han när detta skrivs ska hålla föredrag om ”kavring”, en brödsort som inte lär finnas i Danmark och som han var ute och handlade i Malmö innan Tuppen-spelningen där han alltså satt med bl a tvättbrädet på sina knän.
Det var en lång parentes…
Peruna Jazzmen kom den här kvällen med två ”vikarier”. Paul Strandberg var sjuk och ersattes av frugan Kiki Desplat på kornett och banjoisten Jonas Winding hade också laga förfall, han var i Japan och ersattes av Carsten Henningsen. Sannerligen inte lätt att huxflux kallas av Peruna Jazzmen, speciellt inte för Kiki Desplat som inte spelat bandets repertoar ”på 20 år”. Behöver det sägas att hon fixade vikariatet som en av de tre frontmusikerna galant?!
Jag frågade min gamle bekant Arne Höjberg om han hade en ”spellista” eftersom jag – även om jag känner igen låtarna – inte kommer ihåg vad alla heter. ”Hvad er det for noget, jag bare spiller”, sa han med ett skratt, men Anette Strauss ”räddade” mig…
Jag tänker inte räkna upp alla dom legendariska låtarna, men dansgolvet fick inte stå tomt när man bjöd på bl a Canal Street Blues, Flatfoot Stomp, Black Bottom Stomp, Panama Rag (bravo Kiki!), Weary Blues, Tight Like That och extranumret Cushion Foot Stomp som slutpunkt.
Så ska det låta! / Peter Kastensson
