Petri Soikkeli, gitarr och sång
Lars Ljungberg, vibrafon
Kristoffer Larsson, saxofon
Johan Henricsson, basgitarr
Anders Hassgård, trummor
Doxy Music denna fredag på Wega. Vilken härlig överraskning! Måste erkänna min
brist, jag har aldrig hört det här bandet tidigare. Mycket 40-talsswing där Petri Soikkeli
drar ett tungt lass som sångare och gitarrist. En crooner som gillar The American Songbook. Och lite till…
Att han är en duktig sångare visste jag förstås, det är han ju sedan många år i
Amiralens Storband. Och rösten höll! Han
stod framför sångmikrofonen i samtliga cirka 30 låtar som Doxy Music bjöd den hundrafaldiga
publiken på sedan man dragit igång med Sinatra-stänkaren Fly Me To The Moon.
Där bl a Lars Ljungberg med sin
vibrafon tog emot första solistapplåderna.
Namnet Doxy Music är så vitt jag vet en hyllning till skivbolaget Doxy som gav
ut vinyler med storheter som Cannonball Adderly, John Coltrane, Billie Holiday,
Django Reinhardt, Bill Evans, Charles Mingus, Coleman Hawkins och Ray Charles,
Miles Davis inte att förglömma.
Den här kvällen hade man ur sin oerhört breda repertoar koncentrerat sig på
lättlyssnade och – inte minst – dansvänligs låtar. Hot House medlemmar och alla
andra besökare vill nämligen dansa!
Kvintettformatet ger naturligtvis utrymme för fina solistprestationer som
saxofonisten Kristoffer Larsson i t ex Bye Bye Blackbird och Amiralen-trummisen
Anders Hassgård i Duke Ellingtons It Don’t Mean A Thing (… if it
ain’t got that swing). Mera Ellington i Take The A-train, eller
rättare kanske Billy Strayhorn som komponerat Ellingtons (bl a) odödliggörande
av låten.
Brasilianskt blev det med Luiz Bonfas Manha da Carnaval från
Oscarsbelönade filmen Orfeu Negro. Nobody Knows You When You’re Down And Out
har gjorts av så skilda artister som Bessie Smith och Eric Clapton, själv
älskar jag denna blues i en tidig inspelning som Louise Hoffsten gjort och Doxy
bjöd på en gnol- och dansvänlig version. Och en tryckare i Careless Love
som Buddy Bolden Band spelade in i New Orleans redan tidigt 1900-tal.
Jag ska inte rabbla upp alla stamp- och ”trallvänliga” (ursäkta uttrycket)
låtar Doxy Music och spetsmannen Petri Soikkeli bjöd på. Med stor hjälp av basisten Johan Henricsson.
Som avslutning fick vi All Of Me och som extranummer en riktig ”rackabajsare”
i Pencil Full Of Lead av skotske Paolo Nutini, ganska mycket påminnande
om klassikern Rock Around The Clock.
Det här var ännu en höjdarkväll på fina museirestaurangen Wega med Hot House!–
PETER KASTENSSON
Kristoffer Larsson saxofon
