I sommarens soligaste dagar är det inte lätt att stå utomhus och spela ”hot jazz”, även om Hot House står som arrangör. I solgasset stod Björn Ekmans trio med Mikael Cinthio och Christer Andersson.
Mikael Cinthio som spelar klarinett och diverse andra rörblåsinstrument är en ytterst inspirerad och inspirerande musiker, och alldeles utmärkt sångare i dessa sammanhang. Jag har hört honom spela från olika estrader i över 40 år och aldrig någonsin blivit besviken. Han bjuder alltid på mångsidighet, fantasi och underhållande improvisationskonst. Björn Ekman sjunger också bra och spelar fin G-banjo både som solist och ackompanjatör. Christer Andersson spelar utmärkt tuba såväl rytmiskt som melodiöst. Det är ju tyvärr ett lite förbisett instrument.
Sättningen är inte enkel att spela på och har sin naturliga begränsning i numerären. Men dessa musikanter lyckades fantastiskt bra och bjöd de många lyssnarna på en spännande och trivsam repertoar. Bra gjort!
Vi fick höra melodier från det gamla New Orleans som ”2:19 Blues” och ”St. Philip Street Breakdown”, evergreens som ”My Blue Heaven” och ”In The Shade of the Old Apple Tree, samt Irving Berlins vackert känslosamma ”Russian Lullaby”. Det blev också ett franskt inspel, ja kanske mera korrekt, ett franskamerikanskt sådant, via kända ting som ”Petite Fleur”, ”Dans Les Rues De Antibes” samt ”Madame”.
Den trogne besökaren vet att på Wega bjuds besökaren på såväl själsliga som sinnliga njutningar. Förutom musiken kan jag inte nog poängtera restaurangens goda mat och flinka betjäning. Man hoppas att sommaren skall vara länge, samt på en solig räcka av lördagar, med jazzmusikaliska förtecken. /Sven-Erik Palmbring
