Kära jazzvänner!
Denna lätt overkliga och oförutsägbara vår och försommar har så många planer gått i stöpet. Så mycket har fått ställas in och skjutas på framtiden.
Föreningen Hot House tyckte då att det måste hända något med musikaliska förtecken. Idag var det premiär för det vi kallar ”Sommarjazz på Wega”.
Det gick över förväntan. Ett sjuttiotal gäster, bland annat Danne Stråhed, fördelade sig mellan den inre matsalen och den danska trädgården. Vi höll avstånd och lät bli att dansa. Vädrets makter var också på vår sida, även om det blåste lite onödigt mycket.
Vi bjöds på njutbar jazzmusik av ädla årgångar. För det svarade ”Karantänkvartettten” som beviljats permission för ett par timmars trivsamt musicerande ute i det fria. Den bestod av Bosse Nilsson, klarinett, Bob Stalin, piano, Dennis Johnson, gitarr och banjo samt Rolf Fornhammar, bas, tuba och några vokala inlägg.
Vi fick höra en rad välpolerade pärlor från den gamla amerikanska sångboken: Am I Blue , Ain´t Misbehavin´, Honeysuckle Rose, Black and Blue, Doctor Jazz och Do You Know What It Means To Miss New Orleans?. För att nu nämna några.
Det får bli en speciell eloge till Bob Stalin, för hans alltid lika hörvärda pianospel, men också i övrigt spelades det bra och kunnigt på alla strängar och klaffar.
Roligt för restaurangen att få så många matgäster efter en lång och tuff tid. Som vanligt smakade allting så gott. Och till det skall läggas det alltid lika trevliga och vänliga bemötandet.
Om två veckor är det dags igen! Då spelar Björntrio. Vi ses då. / Sven-Erik Palmbring
