- Henning Munk Plum, saxofon och klarinett
- Björn Ekman, banjo och sång
- Morten Hertz, trombon
- Anders Rudnert, bas
- Henning Toxveard, trummor
Så var Plumperne tillbaka hos Hot House på Wega! Ett av favoritbanden hos Hot House som brukar han en spelning om året. Men kunde det bli så även i Coronatider?
Jomenvisst! Som bandleader danske Henning Munk Plum sa, så längtar alla musiker att få speltillfällen inför levande publik i dessa tider och den här fredagskvällen så kom Plumperne med en härlig spelglädje till museirestaurangen Wega, fullsatt på Coronavis.
Som vanligt (?) inledde man med Sidney Bechets Promenade Aux Champs-Elysée. Sidney Bechet kanske man anser vara en form av husgud för Henning Munk, man hans stora idol som tonåring var faktiskt den danske tenor- och sopransaxofonisten Steen Vig som med Ole ”Fessor” Lindgreens Big Band fångade hans uppmärksamhet i dåtidens jazzkonsert på skolan. Sten Vig avled redan 1994 blott 50 år gammal.
Detta berättade Plumpernes svenska inslag Björn Ekman för mig. Björn är en fast medlem i bandet sedan begynnelse med sin banjo och sång som sker på såväl svenska, franska, engelska som danska.
I Danmark tar banden gärna upp gamla revyvisor i nya versioner som Papa Bue gjort till exempel med Nyboders Pris. Denna visa från Scala Teatret 1930 med Olga Svendsen bjöd nu Björn och Plumperne på i slutet av konserten. Efter det att Henning Toksvaerd bjudit på en skrattframkallande show utan komp och mikrofon framför sina trummor i Doctor Jazz.
Morten Hertz med trombon har blivit en injektion och fick många möjligheter att briljera, inte minst i Orys Creole Trombon och West End Blues tillsammans med Björns banjospel.
Den här kvällen var ordinarie basisten Marc Davis förhindrad av Coronan eftersom han jobbar inom vården och hade tvingats till 14 dagar i karantän om han åkt över Sundet. Men vilken ersättare man hade hittat i hemmabasisten Anders Rudnert! Symfonimusiker med sin kontrabas och han var faktiskt erbjuden fast arrangemang när Plumperne startade men valde då Malmösymfonikerna i stället! Drog ner stora applåder bl a i At Georgia Camp Meeting, Trubbel (Olle Adolphson) och Wolverine Blues med dom två blåsarna Henning Munk och Morten Hertz.
Plumperne blandar och ger friskt mellan olika genrer. Björn Ekmans sång i Cold, Cold Heart, Hank Williams countrylåt från början av 50-talet, är ännu ett exempel på Plumpernes breda musikalitet.
Två timmar gick fort på Wega när Henning Munk efter extranumret Petite Fleur (Sidney Bechet förstås) önskade God Jul och Gott Nytt År!/ Peter Kastensson
