2019.01.18 Henning Munk & Plumperne

Banduppsättning:
Henning Munk Plum, klarinett
Mads Hyhne, trombon
Björn Ekman, banjo o sång
Marc Davis, bas
Henning Toxveard,trummor

Video:  Henning Munk & Plumperne 1

Henning Munk & Plumperne 2

Henning  Munk & Plumperne 3

Undrar om inte Plumperne är det mest populära och efterfrågade bandet när Hot House arrangerar sina jazzkvällar? Eller Henning Munk Plum & Plumperne som väl är det officiella namnet för denna Köpenhamn-Lund baserade konstellation. Om alla andra band ursäktar, jag vet ju att åsikterna är delade som i all musiksmak, inte minst inom jazzen.
Och vad är jazz förresten?
Något renodlat jazzband är ju inte Plumperne. Bandleader Henning nämner själv i sitt trivsamma mellansnack att ” nu ska vi spela en väldigt gammal och riktig jazzlåt” när man efter Olle Adolphsons Trubbel stampar in en gammal shimmy i ”lagom snabbt” danstempo. Roses Of Picardy med fransksång av Björn Ekman föregås av King Olivers klassiska West End Blues.
Man vet att Hot Housepubliken är dansant och ser kvällarna på Tuppen (äntligen igen!) mer som danskvällar än renodlade jazzkonserter. Men Plumperna kan hela programmet och vet att välja sin repertoar efter publiken. Med en och annan pärla insmugen som när en väl uppvärmd Henning Munk med sin sopransaxofon excellerade i en briljant High Society och andra klassiker som Swanee River och Jazz Me Blues.
När bandet exakt på utsatt tid drar igång sin Bechet-signatur Promenade Aux Champs-Elysée, som vanligt översatt till ”hvor er det dejligt her på Hot House”, vet man precis vad man får.
Mads Hyhne var tillbaka med sin trombon och fick rika solisttillfällen bl. a i Wild Cat Blues som inte enbart är för klarinettvirtuoser och Munk hade lämnat klarinetten hemma. Björn Ekman med sin banjo, sångsolisten par preference på både franska och engelska, men så är han också från Lund. Fick faktiskt lite sångkonkurrens av Henning Toxvaerd, den härliga New Orleans-batteristen. Fast vad det var han under yviga gester sjöng framför bandet och scenen utan mikrofon uppfattade jag inte, men roligt hade både han och dansparen…  Och var det inte så att man tillochmed kunde ana ett litet leende från sköne basisten Marc Davis!?
Men det var som vanligt breda leenden när dom drygt 100 personerna från den fullsatta lokalen lämnade Tuppen. Plumperna hade levererat igen! / PETER KASTENSSON

Henning Munk & Plumperne

Henning Munk Plum

Mads Hyhne

Marc Davis

Henning Toxvaerd och Björn Ekmans armbåge

Share