- Petri Soikkeli, gitarr och sång
- Kristoffer Larsson, saxofon
- Lars Ljungberg, vibrafon
- Johan Henriksson, basgitarr
- Anders Hassgård, trummor
Oroliga tider för Hot House och Wega efter en del tidningsskriverier om 100-procentig hyreshöjning. Mer om detta lite längre ner, för först lyckades Doxy Music återställa det goda jazzhumöret på oss närvarande.
Doxy Music gör aldrig någon besviken med sin oerhört breda repertoar, i allt med jazzen som grund. Det fick vi precis som tidigare fina bevis för.
Som exempelvis en hyllning till nyligen bortgångne Georg Riedel med ett litet medley med Jag Ligger På En Äng med text av Barbro Lindgren och (förstås) Astrid Lindgrens klassiska Idas Sommarvisa. Den senare i ett arrangemang som man hittade i en Köpenhamnskällare och som användes när Doxy Music för 20-talet år sedan vann en jazztävling nere i Smygehamn. ”Alla band måste använda sig av visan”, berättade gitarristen och sångaren Petri Soikkeli – snacka om crooner!
Men också Cannonball Adderleys hårdsvängande Sweet Emma och Mercy, Mercy, Mercy. Lite Van Morrisons Moondance och så var det Doxy-premiär för en av Louis Armstrongs stora, Hello Dolly. The American Songbook – exempelvis Pennies From Heaven och On The Sunny Side Of The Street, Frank Sinatra-essen Fly Me To The Moon och The Lady Is A Tramp, There Will Never Be Another You, Ray Charles i Hallelujah I Love Her So. Och så Beatles senaste! Doxy Music hade plockat upp John Lennons Now And Then som gavs ur först i november förra året!
Någon enstaka låt helt instrumental där Petri Soikkeli fick ägna sig enbart åt gitarren. Men alla fick sannerligen framträda i allt. Kristoffer Larsson kom från Köpenhamn med sin tenorsax, får jag välja så I Can’t Give You Anything But Love Baby och All Of Me.
När Anders Hassgård från Malmö Symfoniorkester och Amiralens Storband gav trumintrot till Exactly Like You blev det swingexplosion. Världsklass tillsammans med Lars Ljungberg från Malmö Opera och hans fyra klubbor bakom vibrafonen.
Jag vågar skrytsamt påstå detta, har i alla fall skådat och hört Lionel Hampton (MFF-stadion Malmö 1953, var bara 13 år då!) och Lars Erstrand (jämlike med och har spelat med både Lionel Hampton och Benny Goodman och även hos Hot House!).
Med basgitarren stod lugn och trygg Johan Henriksson och fullbordade ett komp som inte så många band kan konkurrera med. Snacka om att det svängde till i det extranummer i en generös konsert som Doxy Music bjöd på, I Wanna Be Americano.
Under kvällen skickades runt en protestlista som fick hundraprocentig anslutning gällande det unikt idiotiska förslaget från Malmö Museum (= Malmö Stad) att höja lokalhyran för Wega med hundra (100!!!) procent! Det ryktas om att man vill ha en finkrog med vita dukar och annat krafs. Vill man skrämma bort vanligt folk, alla barnfamiljer, plus alla åldrars jazz och blues från Monica Bengtssons prisvänliga restaurang?! Med inredning från Anna Zaars klassiska, gamla automatkrog Wega på Skeppsbron.
För att slutligen tala i egen sak – var i helskotta kan jag då fortsättningsvis få en bakad potatis med räkröra av samma dignitet???
-PETER KASTENSSON
