- Cecilia Stalin, sång
- Mattias Nilsson, piano
- Simon Petersson, bas
- Rasmus Ringdahl, trummor
- Bob Stalin, piano
- Ulla Hallström Stalin, sång
- Ulla Thenfors, sång
Säsongsfinalen för Hot House på Wega blev en generös musikupplevelse av lite annorlunda slag. Cecilia Stalin med sina musikantvänner Mattias Nilsson piano, Simon Petersson kontrabas och Rasmus Ringdahl trummor plus en nostalgitrip med en äldre generation bjöd verkligen på en blandad kompott med ursprung i den äldre jazzen.
It’s A Sin To Tell A Lie gav tonen från The American Songbook innan Cecilia gav en fin version av Nina Simones hit My Baby Just Cares For Me.
Rasmus Ringdahl var ett nytt namn för mig, utexaminerad från Malmö Musikkhögskola för fem år sedan, nu boende i Staffanstorp, hade fått sitta in som ersättare för Olle Dernevik. ”My Kind of drummer”, sa Cecilia om Rasmus som inte behövde något jätteset av trummor – en bastrumma, en virveltrumma, en hi-hat och en cymbal, trumpinnar och vispar eller bara händerna (som jag sett med min danske favorittrummis Niclas Bardeleben).
Han fångade raskt upp rytmen tillsammans med Mattias från gatorna i New Orleans där Cecilia lärde hur vi skulle klappa takten i Over The Rainbow. Kan inte bara kan framföras som av Judy Garland eller den väldige Israel Kamakawiwo’ole från Hawaii (kolla Youtube!).
Inga rytmer var främmande för Simons kontrabas eller Rasmus trummor. Hade en fin duett i George och Ira Gershwins I Got Rhythm bl a.
Såväl Cecicila som Mattias är gifta med brasilianare, självfallet fick vi också rytmer därifrån i António Carlos Jobins Wave, starkt påminnande om Jobins bossa nova Girl From Ipanema som bl a Sten Getz gjorde världsberömd.
En finstämd What a Wonderful World lugnade ner tempot lite innan Bye Bye Blackbird inspirerade till några allsångstakter.
Jag nämnde en nostalgitrip. Det fick vi när Cecilias pappa Bob Stalin satte sig bakom pianot i Fats Wallers Ain’t Misbehavin’ och än mer när han och dottern fick sällskap av Ulla Hallström Stalin och Ulla Thenfors i klassikerna Honesuckle Rose, It Don’t Mean A Thing och Wallking My Baby Back Home i en sångtrio. Satt som en smäck, inte så konstigt då ”Ullorna” och Bob konserterat i 22 års tid… Och ett stort grattis till Bob som i morgon fyller 80!
Mattias Nilsson är en av landets mest vittberesta pianister och har spelat i 34 länder (!), åker 4 juni till Swedish Embassy i Kongo tillsammans med Anna Pauline Andersson. Mattias har starka kontakter med svenska ambassader som ofta bjuder in honom till konserter världen runt. I extranumret en improviserad bluesversion av Harry Edisons och Jon Hendricks My Centerpiece där det svängde rejält om Cecilia Stalin och hennes vänner.
Säsongen kunde inte avslutats bättre på Wega för Hot House. Nu dröjer det till hösten – 13 september Slottskapellet med bl a Bob Stalin-Leif Blunck-Hans Ingelstam-Bo Nilsson – innan man kan få den jättelika räkmackan igen (150 spänn en fredagskväll kan ingen konkurrera med!). Hot House har dock en sommarutflykt med dubbeldäckare till Anna-Mia Barwe och Sven Wickström och Hannas House på Österlen, fullbokad med 70 medlemmar den 12 juni. PETER KASTENSSON