- Filip Runesson fiol och sång
- Johan Ohlsson dragspel och sång
- BG Sahlin gitarr
- Lars Ljungberg vibrafon
- Ulf Rådelius bas
- Pelle ”Trazan” Jonasson trummor
Det är Swing Très Bien Extravaganza som gjorde sitt andra besök hos Hot House på Wega efter ett knappt år.
”Vi besökte tradjazzen i Hällevik för några år sedan och dom danska banden berättade hur gammal musik man spelade. Så då tänkte jag visa vad gammal musik är”, berättade bandleader Filip Runesson. Och så spelade man Ajne Klajne Jazzmusik, en swingversion av Mozarts Eine Kleine Nachtmusik från 1787… som den här Hot House-kvällen blev en av de mest bejublade i den fullsatta lokalen.
Ovationer även när man med lämpliga huvudbonader och Johan Ohlsson i huvudrollen bjöd på en till rap/hiphop förvandlad Novelty Accordion, Erik Franks dragspelsklassiker från 30-talet.
”Spelar ni tango”, var en fråga som BG Sahlin fick en gång, svaret blev ett rungande ”Nä, vi spelar swing”, men frågan blev titeln på en låt skriven av BG – ”som vi spelar för att han behöver stimpengar”, enligt Runesson.
I Lady Be Good en fin duett med Filips gröna fiol och ”Trazan” vid trummorna, duett också med Filip och vibrafonekvilibristen Lars Ljungberg i Swing Mineur. Filip bjöd också på en fin strängduett tillsammans med Ulf Rådelius, pizzicato-fiol/kontrabas, i Django Reinhardts Les Yeux Noir (Svarta Ögon). Pizzicato även i en sångduett med Johan Ohlsson i Sweet Lorraine. Och snacka om smäktande smörsång i There Goes My Heart…
Mera ur min favorit Django Reinhardts repertoar, självfallet – Daphne, Place du Tertre, Swing 39 förutom ovannämnda Swing Mineur (Minor Swing) och lite amerikansk gammal jazz i Fats Wallers Honeysuckle Rose (också inspelad av Django) och – som jag även nämnt – Lady Be Good.
En afton som fullkomnades av att Wegaköket (äntligen!) hade en suverän kålpudding – en favorit liksom Django Reinhardt – på menyn!
