Wega den 10 maj 2019 Lundeqvist – Jonasson Band
Banduppsättning:
Thomas Jonasson, saxofon
Hans Ingelstam, trombon
Sven-Erik Lundeqvist, piano
Simon Petersson, bas
David Forss Norberg, trummor
Hanna Söderqvist, vokal
Sven-Erik ”Svempa” Lundeqvist skulle förra året ha fått ett ungdomsstipendium från Hot House på Tuppen. Men den spelningen blev inställd och nu är hela Tuppen inställd (för Hot House). Men ”Svempa” fick sitt stipendium ett år ”för sent” på museirestaurangen Wega på fredagen – inom parentes en bra mycket trevligare lokal än gamla Tuppen.
Jag hade fått äran att säga några ord om ”Svempa” och jämfört med mig är ju i stort sett alla Hot House-besökare ungdomar… Så även förstås ”Svempa” som jag kanske hellre vill kalla Jazzambassadör i jazzkulturfientliga Malmö, där han är en mästare i att hitta lokaler att spela i.
Unge herr Lundeqvist med kollegerna Simon Petersson bas och David Forss Norberg inledde med If I Were A Bell ur Miles Davis-repertoaren från musikalen Guys And Dolls. ”Svempa” är en excellent stride-pianist och redan i Cole Porter-klassikern Just One Of Those Things tyckte jag mig höra exempel på det.
Veteranerna Tomas Jonasson med sin mjuka tenorsax och Hans Ingelstam som glider fram med sin trombon var inbjudna och svängde till det direkt med Lady Be Good och How High The Moon. Så gött det är att lyssna till den här kombinationen som trivs så fint tillsammans ovanför generationsgränserna om uttrycket tillåts…
Hans Ingelstam hade releasefest för sin första – efter 60 år – CD Jubilee Album på Charlie Scott’s i Köpenhamn på torsdagen. Från denna fick vi höra I’m Fooling Myself där Hans också sjunger. På nya CDn hyllar han med egna låtar Ole Fessor Lindgreen med Blues for Fessor och Fredrik John med Fighting Freddie.
Tomas Jonasson släpper också tenorsaxen för sång ibland. Jag satt och väntade på och fick också Pennies From Heaven med scatsång. Underbart, Tomas!
Och snacka om att det svängde med fullsatts dansgolv när herrarna framförde Indiana!
Hanna Söderkvist dök upp som extra attraktion och då blev det mera scat i When You’re Smiling men också bl a I See You In My Dreams och On The Sunny Side Of The Streets.
Mycket gamla godingar som synes.
Tillochmed ”Svempa” bjöd – mer eller mindre tvingad! – på en sångstump i When I Grow Too Old To Dream, en Nat King Cole-klassiker. Men jag sparar det som var min personliga höjdpunkt under kvällen. När ”Svempa” och trion inledde andra set med en våldsam Limehouse Blues. Snacka om stride-piano!
Så var vårsäsongen med ännu en härlig musikafton över för Hot House. Men gott komma skall till hösten på Wega! / Peter Kastensson
Lundeqvist – Jonasson Band
Sven-Erik Lundeqvist, piano
Simon Petersson, bas – Sven-Erik Lundeqvist, paino
David Forss Norberg
Thomas Jonasson, saxofon
Hans Ingelstam