Det har varit – och är – en
fin höst för Hot House på Wega med sin trevliga personal och omtyckta mat.
Senaste fredagen var naturligtvis inget undantag när Roger Berg kom på besök
med trummorna i sin Dream Sextet med en av våra främsta sångerskor, Anna
Pauline Andersson, som extra bonus.
Anna Pauline kom nästan direkt från Afrika och Zanzibar dit hon med stöd från
Musik I Syd och Peter Wilgotsson (jo, han med bassaxofonen!) reser på eget
bevåg då och då för att undervisa i sång. Hon hade nog längtat lite efter
”himmaplan” kunde man förmärka – vilken härlig sångglädje hon bjöd direkt på i Pennies
From Heaven och C’est Si Bon sedan sextetten gått igång med Indiana och
förträfflige Ulf Rådelius med basen intonerat Basin Street Blues.
Det här skulle bli dansvänligt hela kvällen, meddelade herr kapellmästare Berg
direkt och så blev det. Även när trumpinnarna hade höjdpunkter i Royal Garden
Blues och Undecided stannade folket på parketten i ovationsartad beundran.
Gisen Malmqvist stod för några fina arrangemang i These Foolish Things, Deed I
Do och Wrap Your Troubles med utsökt klarinettspel liksom i On The Alamo
tillsammans med Hans Ingelstam – sätter aldrig – det vet vi! – en ton fel
varken med sin trombon eller när han sjunger som i I’ll See You In My Dreams.
Pontus Lundberg var ett för mig nytt namn vid pianot och lär vara en av många
skickliga jazzmusiker sprungna från Malmö Musikhögskola som gjorde heder av Hot
House nya piano.
Jack Andersson med sin blänkande och spelbländande trumpet med Louis
Armstrong-ton är pappa till Anna Pauline och vi fick också sång från honom i If
I Could Be With You, dock icke direkt med Armstrong-röst…
Anna Paulines mamma är danska och vi fick en gammal Papa Bue-klassiker i den
danska texten om hunden Lille Tulle – översättningen från Listen To The
Mockinbird blev Hör Nu På Den Dumme Fugl som Papa Bues banjospelare Bjarne
”Liller” Pedersen sjöng. På franska fick vi La Vie En Rose och scat blev det bl
a i Smiles. Underbart!
Låter det bra? Bara förnamnet på den här höjdarkvällen som avslutades med
Walkin’ My Baby Back Home där Ulf Rådelius på nytt gav ett exempel på hur man
hanterar en kontrabas! / PETER KASTENSSON