Anna- Mia Barwe, sång
Mattias Carlsson, träblås
Sven Bjerstedt, piano
Per Ekman, kontrabas
Jerker Heijkenskjöld, trummor
Åter dags för ett trevligt återseende, Anna-Mia Barwe Band, ett mycket rutinerat och väl samkört swingband med kompetenta musiker över hela linjen. Bandet hade för kvällen ersatt sin ordinarie klarinettist Dan ”Gisen” Malmquist med Mattias Carlsson. Detta visade sig vara ett verkligt lyckokast. Med öppningslåten ”Broadway” lade bandet ut. Mattias fick här verkligen möjlighet att blomma ut, vilket han gjorde med stor skicklighet. Klarinettspel på högsta nivå som ledde tankarna till Artie Shaw, vår egen Putte Wickman men också klarinettisten Buddy DeFranco. Mycket smakfullt. Dessutom fint tenorsaxspel när det passade bättre i låtvalet.
Anna-Mia övertygade som vanligt med trevligt snack mellan låtarna. Vad sägs om sånger som ” To Marvelous for Words” och ”It´s Alright With Me”. Dessutom “Stardust” I en smeksam sångtolkning av Anna-Mia. Med “ Dream a Little Dream of Me” avslutades första set och då hade bassisten Per Ekman hunnit leverera ett fint bassolo I ett av numren.
Kort paus och därefter ” Do You Know What It Means To Miss New Orleans” och ” Bei Mir Bist Du Shein”. Fina ”One Morning In May” signerad Hoagy Carmichael följde därefter. Att Anna-Mia är ett stort fan av Hoagy Carmichaels sånger kan man inte ta miste på. Flera fina nummer dessutom en del med text på skånska. De skånska texterna, signerade pianisten Sven Bjerstedt, har alltid en mycket fyndig underton. Det innebar exempelvis att ”A’nt Misbehavin” snabbt blev ”Rent liss på TV:n”.
En rent instrumental version av ”Oh Lady Be Good” satt riktigt fint. ” Cheek to Cheek” blev i Anna-Mias tappning” Himmel, milde himmel”, ett svängigt nummer som snabbt fyllde dansgolvet. Bandet hade verkligen ingen svårighet att skapa den rätta stämningen och danssuget.
”Sweat Georgia Brown” blev ” Switt, jordi å brun” och handlade enligt Anna-Mia om familjens vedermödor när gräsmattan skulle anläggas. Mycket pricksäker text.
Här fick bandets trummis Jerker Heijkenskjöld verkligen jobba bakom trummorna, han verkade trivas väl och borde väl göra så eftersom han varit den rytmiska motorn i bandet i över 20 år.
Sven Bjerstedts pianospel glittrade läckert, svängigt och fantasifullt som vanligt, något vi tar för givet men det skadar inte att nämna.
Den sista delen av kvällen bestod låtarna nästan uteslutande av jazzstandards med egen skånsk text. Några exempel, ” A Nightingale sang in Berkeley Square ” blev i Anna-Mias version ”En näktergal sjöng i Folkets Park” eller ” Ledi’ vissa tramp” baserad på ” The Lady is a Tramp”. Publiken var mycket entusiastisk och efter flera extranummer var man beredd att släppa hem bandet. Avslutningen blev ”Enskild svit” baserad på ”A’int She Sweet” i vilken Per Ekman levererade ett fint bassolo.
Detta är band som måste komma tillbaka för att leverera sitt signum, en sprudlande och hårt svängande spelglädje.
/Olof Karlén
Anna-Mia Barwe
Anna-Mia Barwe
Anna-Mia Barwe
Jerker Heijkenskjöld o Per Ekman
Sven Bjerstedt
Mattias Carlson