2018.04.20 Paul´s New Orleans Gang

Video: 2018.04.20?media=1704542690 Tre kornetter och en tuba

Video: 2018.04.20?media=1704542690 Paul´s New Orleans Gang Paul

Flera videon finns på Hot House Facebook-sida

Paul Bocciolone, Strandberg kornett, klarinett, sång
Marie Christine ”Kiki” Desplat, kornett, flygelhorn, piano, sång
Angela Strandberg, kornett, sång, washboard
Göran Holmberg, banjo
Christer Andersson, tuba

Jazzen kräver ibland att man går tillbaka till rötterna och lyssnar på New Orleans jazz som den spelades när det begav sig. Paul Strandberg med sin musikaliska familj och medmusikanter är ett gott exempel på detta. Bandet är en viktig traditionsbärare i Malmö som med stor skicklighet visar hur den traditionella jazzen bör låta.

Många hade sökt sig till Tuppen för att lyssna på bandet och återskapa den gamla jazzkänslan. Många tog tillfället i akt på dansgolvet att hålla om den man håller av eller om det var tvärtom. Riktigt säker är man aldrig.

Första låten blev ” C’est Magnifique” med en härlig fransk touch som direkt åtföljdes av ” Ain’t Misbehavin”. Bandet passade verkligen på att blomma ut med varierande instrumentsättning och spännande sånginslag.

Banjon och tuban gjorde ett fint jobb och var lagom pådrivande och gav fin stadga åt rytmen.

I ” The Pearls” signerad Jelly Roll Morton fick blåsarna möjlighet att traktera samma instrument. Ja inte så att man turades om att blåsa i samma kornett utan samtliga spelade med övertygelse och stor skicklighet detta jazzens klassiska blåsinstrument. Något mindre än trumpeten men med härlig attack. Angela visade att hon inte låg sina föräldrar efter utan fraserade fint med stort tekniskt driv. Hot Housestipendiat för några år sedan, ej att förglömma.

Paul avslöjade att Jelly Roll Morton är en av hans favoritkompositörer av jazzlåtar. Ja, nu vet vi detta.

Kvällen bjöd på idel fina melodier, kända som okända. En av de mera kända var ” Exactly Like You” och svängiga ” Alexander’s Ragtime Band”. Eller varför inte ” Walking My Baby Back Home”, en passande låt när kvällen närmar sig slutet. Slutmelodi blev ” Petit Fleur”, den lilla blomman. Innan dess, ytterliggare en känd franskinspirerad melodi ” C’est ci bon”.

Slutomdömet blev som vanligt en härlig jazzkväll signerad Paul Strandberg och till sin hjälp sina musikaliska medmusikanter./ Olof Karlén